Browsing archives for januari, 2013

Depression i miniatyr

Livet och funderingar 31 januari 2013 | 0 Comments

Det är konstigt att jag aldrig lär mig. Varje månad i typ två dagar känns det som att världen ska gå under och jag vill bara gå och gömma mig i ett mörkt hål, ändå blir jag lika förvånad varje gång. Oftast brukar min underbara pojkvän påminna mig om det när jag gnäller på att allt är skit och då blir det genast lite lättare. Blir liksom enklare att hantera om man vet att det bara handlar om en dag eller två.

Men den här veckan är han bortrest så då har jag inte haft någon som kunnat påminna mig om det vilket medförde att jag igår var helt redo att kasta in handduken. Allt kändes meningslöst, jag hade ingen lust att göra något, ville inte prata med nån och andra klassiska depressionssymptom.

Det är så skumt, det känns väldigt, väldigt mycket som när jag var deprimerad och min hjärna börjar direkt tänka i de banor jag lärde mig när jag gick i KBT-behandlingen. Det är inte lätt att börja lita på sig själv igen efter en depression i normala fall, så att jag i princip är deprimerad två dagar i månaden gör ju inte det direkt lättare.

Kloka Josefin skrev om det här för ett tag sen och det var faktiskt första gången jag hörde talas om att det finns en diagnos för det, det kallas tydligen PMDS. Jag vet inte säkert men jag tror att det har kommit efter att jag vart deprimerad, åtminstone har jag blivit mer uppmärksam på symptomen efter det.

Men men, nu är det över för denna gång för i morse vaknade jag och kände mig riktigt glad igen, så som jag brukar vara med andra ord. Nu ska jag bara försöka komma ihåg det här till nästa gång också.

Tagged in , ,

Spagat och split

Träning 31 januari 2013 | 0 Comments

Fick hjälp att ta några bilder på utgångsläget igår. Jag kan nog egentligen komma ner lite längre eftersom jag inte hade stretchat så väldigt mycket innan. Nu har jag några före-bilder iaf och hoppas att jag visa upp en bra förbättring snart. Tror ni att jag kan komma ner i spagat till sommaren?

Det är inte så lätt att se men på den övre bilden har jag höger ben fram och på den nedre är det vänster ben fram.

Tagged in ,

*fniss*

Träning 30 januari 2013 | 0 Comments

Jag frågade min vän och tillika tekniknörd Andreas om han kände till något bra redigerings/kollageskapande-bildprogram till telefonen idag. Trots att han tyckte jag var helt knäpp som ville göra såna saker på telefonen och inte på datorn så hade han några tips som jag nu har laddat ner. Jag har lekt runt lite med programmen och skapat ett par olika testbilder och jag tycker den här blev så rolig att jag helt enkelt måste dela med mig av den. Kan inte låta bli att fnissa okontrollerat när jag ser den. =D

Ikväll är det träning som gäller och jag ska se om jag inte kan lyckas få till en bättre ängel än den på bilden (högra hörnet). Har jobbat på min spagat ett tag nu så den borde se bättre ut. Ska se om jag inte kan ta några stretchbilder snart också, alltid kul att se framstegen. Har iofs inga före-bilder så de jag tar nu får helt enkelt bli starten.

 

Tagged in ,

Bättre sent än aldrig

Pyssel & inspiration 30 januari 2013 | 0 Comments

Den här skulle ha blommat till jul. Den är jättefin nu, men var inte så bra på att hålla tiden direkt.

Förra julen gick det jättebra, vet inte vad jag gjorde för fel i år. För kallt? För lite vatten?
image

Aj! En klantmajas bekännelse

Träning 29 januari 2013 | 0 Comments

Igår skulle jag vara duktig och träna hemma eftersom jag inte kan gå på dagens träning. Jag har ju en jättefin pole hemma i vardagsrummet så jag har absolut ingen anledning till att inte träna hemma. Well, det gick väl så där kan man säga. Eller, träningen i sig gick bra, fick till en hyfsad handspring ett par gånger men när jag framåt slutet skulle testa hjulningsvarianten blev jag lite väl ivrig och svingade min fot rakt in i ett skåp.

Och det var inte någon liten mesig dutt heller, nej, jag hade gett mig den på att komma upp så jag tog i ganska rejält. Så pass mycket att jag lyckades skrapa upp ytbeläggningen på skåpdörren. Delar av min strumpa sitter numera fast där. Ska se om jag inte kan lägga upp en bild på hur skåpet ser ut nu efteråt. Tänker att det måste varit en ganska rejäl smäll då jag lyckades med den bedriften.

Som tur är så slog jag i foten precis på kanten av utsidan, mittemellan tårna och hälen och det verkar som att den delen av foten inte används så mycket till vardags. Så trots en lite svullen och blå fot känner jag inte av det så mycket när jag går. Försöker jag balansera på en fot känns det såklart och om jag trycker direkt på stället men det kan jag leva med.

En liten rolig detalj, efter att jag ojat mig en stund efter smällen fortsatte jag att träna men med andra saker då såklart. Jag testade att göra en shouldermount och utan att ta i särskilt mycket kom jag upp hur lätt som helst, det kändes knappt tungt ens. Blev väldigt förvånad för så lätt brukar det sällan gå. Gissar att det var adrenalinet i kroppen som gjorde mig lite extra stark. Självklart passade jag på att öva shouldermount flera gånger tills jag blev normalt svag igen.

Tagged in ,

En dröm om hus

Livet och funderingar 28 januari 2013 | 0 Comments

Jag vaknade imorse och ville bara stänga av klockan och somna om igen. Jag är ingen morgonmänniska så att jag inte hoppar ur sängen när jag vaknar är inget konstigt, men idag var det värre än vanligt. Kunde inte förstå varför förrän jag kom ihåg drömmen jag hade.

Som jag sagt förut så håller vi på och letar nytt boende och det känns till och från ganska hopplöst. I drömmen visade det sig att vi faktiskt hade hittat och lagt handpenning på ett hus men liksom glömt bort det. Vi hade dessutom flyttat in en hel del grejer men trots det inte tagit steget att flytta in helt och hållet. Ungefär som att vi hade det i reserv ifall vi inte skulle hitta något bättre.

Pga att kylen i det huset skulle lagas var jag tvungen att åka dit för att släppa in reparatören och när jag gick omkring därinne så insåg jag hur fint det var. Även om det var en del saker som inte alls var som vi önskade så var det tillräckligt många saker för att jag skulle vilja bo där. Jag fick den där känslan man kan få ibland när man får en insikt, du vet när något plötsligt blir helt tydligt och klart och man fattar inte varför man inte fattat det tidigare. Det var klart vi skulle bo där!

Så vi bestämde oss för att flytta in och åkte därifrån för att förbereda flytt av resten av våra saker. Så långt var det en mycket trevlig dröm kan jag säga.

När vi kom tillbaka till huset igen stod ytterdörren öppen och en massa människor gick ut och in. Det stod en mäklare i dörren och hälsade alla välkomna till visning och gav ut prospekt. Min första tanke var, men herregud, det är ju inte det minsta städat och grejer överallt, ni kan ju inte ha en visning då. Sen slog mig nästa och mycket värre tanke, neeeej, ni kan inte sälja mitt hus! Nu när vi äntligen tagit oss i kragen och bestämt oss, ska vi då förlora det på en gång?

Det värsta är att jag inte vet hur det faktiskt gick, vi kanske skulle fått behålla huset ändå, jag vet inte. Men just där vaknade jag och alla känslor av osäkerhet, uppgivenhet och frustration slog över mig.

Ska man leka hobbypsykolog så funderar jag ju på vad allt det här betydde. Att jag vill flytta är uppenbart men jag kan fundera på om både hjärta och hjärna är helt överens och med på den planen och är villiga att göra det som krävs. Jag undrar också vad det är för beslut som jag/vi har dragit på så länge att vi riskerar att förlora det vi ska besluta om. Eller är det kanske så att jag känner att vi hittills haft väldigt svårt att bestämma oss ifall vi ska buda på en bostad vi tittat på eller inte och ett icke-beslut i det fallet blir helt enkelt att vi inte är med i eventuell budgivning.

Eller så var det bara en dröm, vem vet.

 

Tagged in ,

#Blogg100

Allmänt 27 januari 2013 | 0 Comments

Jag har velat fram och tillbaka angående vad jag ska göra med bloggen. Under julen var jag helt övertygad om att jag skulle sluta helt och hållet. Kanske är det jag borde göra då det känns som att det är när man varit ledig ett tag och fått lite perspektiv på vardagen som man lättare ser vad som ska ändras på.

Men istället för att lyssna på mitt kloka semesterjag gör jag tvärtom och tänker att jag ger det en chans till. Jag trillade nämligen in på den här utmaningen och blev inspirerad. Ett inlägg om dagen i 100 dagar. Jag vet att jag är ett par dagar sen men det gör inget, jag kör bara några dagar längre och har jag räknat rätt så blir det 6:e maj. Det är ett stort mål, jag vet, men jag känner att jag måste våga testa iaf. Klarar jag det här så har jag kommit en bit på vägen i att bygga upp mitt ”Jag klarar av att sätta mål och utföra dom”-självförtroende vilket har fått sig ett par törnar de sista åren.

Vad jag kommer skriva om vet jag inte, skulle gissa på att det blir en blandad kompott av träning, vardagliga sysslor och knasiga funderingar. Jag vet faktiskt inte riktigt heller så vi får helt enkelt se. Spännande ska det bli iaf!

Tagged in