Browsing archives for januari, 2011

Psykbrytsmåndag

Livet och funderingar 31 januari 2011 | 0 Comments

Psykbryt nr 1: Hur sjutton kan man kalla det här och det här konst? Vad fasiken är det för fel på människor? Det där är inte konst, det är bara konstigt. Inte undra på att jag tvekar att kalla mig själv konstnär, jag vill INTE bli förknippad med såna där dårar.

Psykbryt nr 2: Tuggummi! Finns det nån enda människa som inte ser korkad ut när de tuggar tuggummi? Jag kan verkligen inte ta en tuggummituggande person seriöst, det går bara inte. Du kan vara hur vettig och smart som helst, men så fort tuggummit åker in så åker vettet ut.  (Nu menar jag ju inte att man faktiskt blir korkad av att tugga tuggummi, man bara ser omåttligt korkad ut)

Tagged in , ,

Jävla skitdag

Livet och funderingar 31 januari 2011 | 2 Comments

Jävla skithelvetes äckeldag *får verbalt utbrott med mängder av obsceniteter*!

Idag har jag verkligen en skitdag. Du vet en sån där dag då saker som har fungerat tusen gånger tidigare helt plötsligt slutar fungera, bara så där, poof, kaputt! Och det är inte bara en sak heller, nej, the list just goes on and on and on. Lägg till det, som grädde på moset, tidspress, vansinnig trötthet, magont och en överväldigande längtan efter att få gå hem och gosa med min pojkvän som äntligen kom hem sent igår kväll. Jag är så arg och frustrerad just nu att jag har lust att bita av huvudet på nästa person som har mage att  knysta ett ord till mig.

Galen Sofia med Lancer

Tagged in ,

Gårdagens pyssel

Pyssel & inspiration,Spel 30 januari 2011 | 5 Comments

Igår hade jag planerat in en pysseldag tillsammans med andra pysseltokiga vänner. Dock var uppslutningen lite dålig, men jag fick iaf sällskap av Merit och Angelica, jättekul! Alltid roligare att pyssla tillsammans med någon, då kan man sitta och snacka lite skit medan fingrarna arbetar.

Angelica jobbade flitigt:

Angelica pysslar

och fick ihop två par örhängen. Glömde tyvärr bort att ta kort på dom, men hon kanske visar upp dom själv snart.

Jag har tidigare gjort både en 1-up svamp och en stjärna som jag använder som mobilhänge, och igår tänkte jag ge mig på att göra en Goomba. Svampen och stjärnan blev jag väldigt nöjda med, men jag blev inte lika nöjd med Goomban. Jag fick inte riktigt till proportionerna tycker jag, huvudet är alldeles för litet för kroppen.

Goomba

Men jag gillar idén och jag tror att jag kommer försöka göra en ny så småningom.

För att trösta mig efter misslyckandet med Goomban så gav jag mig på att göra ett örhänge jag tänkt på länge. Det blev jag faktiskt väldigt nöjd med, vad tycker ni?

Färgerna på bilden är lite dassiga ser jag, det turkosa är mycket finare i verkligheten. Vet inte vad som gick tokigt med bilden, jag är ju inte direkt världens bästa fotograf. Men jag får öva på så kommer det säkert gå bättre framöver! *optimistisk*

Tagged in , , , ,

Space invaders

Pyssel & inspiration 30 januari 2011 | 0 Comments

Såg att EmmyZ hade börjat sticka på, ja exakt vad förtäljer inte historien ännu, men någonting med space invader-tema. Blev inspirerad att visa upp mina Space Invader-armband som jag gjorde i höstas. Det ena har jag ännu inte fått tummen ur och gjort helt klart, men det kommer nog så småningom det med. Det är ju så förbannat tråkigt att göra det där sista så det drar jag gärna alldeles för länge på.

Men, nog med snack, här är armbanden:

Space invader-armband

Söta, eller hur? =D

Tagged in ,

Veckans Ebay-skörd

Pyssel & inspiration 30 januari 2011 | 0 Comments

Här är veckans Ebay-skörd:

Tisdag:

Onsdag:

Fredag:

Den här veckan har jag fått ovanligt mycket grejer vilket är jättekul, men eftersom jag inte handlat så mycket på sistone kommer nästa vecka troligtvis inte bjuda på lika mycket skoj i brevlådan. Det är dessutom kinesiskt nyårsfirande på gång fr o m nu och en vecka framöver vilket jag blivit påmind av från många av de jag beställer ifrån, och det gör att saker man beställer nu kommer ta ännu lite längre tid att leverera. Jag får väl helt enkelt börja använda allt det jag köpt och inte bara köpa mer hela tiden. ;)

Jag tänkte under dagen lägga upp det jag åstadkom under gårdagens pysseldag, men först måste jag betala räkningar och göra en produktionssättning. Mycket upptagen söndag! Sen ser jag verkligen fram emot kvällen eftersom min pojkvän äntligen kommer hem från sin skidresa, som jag har längtat!

Tagged in ,

Lyckan över att kunna gå i trappor

Livet och funderingar 29 januari 2011 | 0 Comments

Jag har haft problem med att mitt knä hoppar ur led ända sen jag var liten. Första gången det hände gick jag i fyran när vi spelade brännboll på gymnastiken, jag kommer ihåg det som det var igår. Jag hade precis slagit iväg bollen och springer mot första basen och precis när jag kommer fram till konen så viker sig mitt ben och jag faller ihop och det gör bara så fruktansvärt ont att jag vill dö.

De andra springer såklart fram till mig och frågar vad som hänt, men jag kan inte förklara för jag vet inte själv vad som hänt. Eftersom knäskålen hoppade tillbaka efter att den hoppat ur led så syns det ju inget på knät i efterhand. Man ser och känner bara att det är lite rött, varmt och svullet. Jag kommer inte riktigt ihåg vad som hände sen, men jag vet att dagarna efteråt kunde jag knappt gå öht för att knät var så ömt och svullet.

Sen dess har det hänt i snitt ca en gång om året. Jag fick visserligen knäskydd som jag kunde ha på mig när jag tränade ganska tidigt men det hjälpte inte alltid ändå. Så för ca tre år sen, efter att ytterligare än en gång gjort illa mig, tröttnade jag och gick till läkaren. Då var det mer än 15 år sen jag var hos läkaren pga knät sist och fick höra att det inte var nån idé att operera. Som tur var hamnade jag hos en väldigt bra läkare vars kommentar när han klämde på mitt knä var kort och gott: Oj! Det är klart vi ska operera det här!

Efter operationen fick jag varken stödja på eller böja benet i sex veckor. Jag kan tala om att bara efter två veckors inaktivitet av främre lårmuskeln så var den i stort sett obefintlig. När jag äntligen fick börja använda benet igen, då var det som att det hade glömt bort hur man gör allt. Jag har fått lära mig hur man går igen, hur man böjer sig, hur man balanserar på ett ben, hur man springer och hur man hoppar. Det var stenhård träning två gånger i veckan med sjukgymnast och nu lite mer än två år efter operationen så är jag fortfarande inte helt återställd. Lårmuskeln på mitt opererade ben (det vänstra) är alltjämt mindre än på mitt högra.

Nu till det här smått fantastiska jag vill berätta om, lyckan över att kunna gå i trappor. Ända sedan operationen har jag, av förklarliga skäl, haft svårt att gå i trappor, särskilt nerför. Benet har inte riktigt kunnat stödja hela min vikt vilket resultade i att jag bara dunsade ner på nästa trappsteg. Att det dessutom till och från gjort ganska ont i knät när jag anstränger det med för mycket belastning har inte gjort det hela lättare.

Men nu i veckan har jag för första gången kunnat gå nerför trappor utan att dunsa ner på nästa trappsteg. Jag har bara lugnt och fint sänkt ner benet och lyckats hålla emot hela vägen ner UTAN ATT DET GÖR ONT! Jag har tränat så länge, misströstat, haft ont och trott att jag aldrig kommer bli helt återställd. Missförstå mig rätt, jag ångrar inte för en sekund att jag gjorde operationen, för knät känns otroligt mycket bättre, det är mycket stabilare och jag litar på det på ett annat sätt än tidigare. Men det har trots allt varit riktig kämpigt till och från så det är därför såna här framsteg är så viktiga. Nu får jag återigen ork att kämpa vidare och vågar faktiskt tro på att jag nån gång kommer kunna vara helt återställd.

Tagged in , ,

Chokladbiskvier och fredagsfrustration

Livet och funderingar 28 januari 2011 | 0 Comments

Det är konstigt, jag har sett fram emot en lång skön fredagskväll själv hemma. Men nu när den är här känner jag mig bara rastlös och småirriterad och vill inte göra nånting alls. Det blir ofta så här när jag sett fram emot att vara ledig en hel dag eller kväll. Innan, när jag tänker på ledigheten, då kommer jag på tusen saker jag kan och vill göra. Åh, vad skönt, en hel dag ledig, då kan jag fortsätta på Batman: Arkham Asylum, eller kanske Dead Space? Nä, det är för läskigt när jag är själv hemma, men kanske ska jag börja på nåt nytt? Uncharted 2 har legat i hyllan hur länge som helst så det kanske är på tiden att börja nu. Eller så kanske jag ska fixa lite med mina bloggar, eller kanske få igång den där etsy-butiken jag tänkt fixa så himla länge. Möjligheterna är oändliga!

Men vad händer när jag väl får all den där lediga tiden? Jo, nu sitter jag här och är som sagt lite småirriterad och frustrerad och känner inte för att göra nånting alls. Inget av alla de roliga saker jag tidigare kunde komma på känns det minsta lockande längre. Jag vill mest bara ligga i soffan och slöa och titta på nån bra film, men jag kan knappt göra det heller för jag hittar ingen film jag vill se. Varför kommer jag på tusen saker jag vill göra när jag inte har tid och sen när jag har tid är jag helt orkeslös? Vad ska jag göra för att komma ur det här?

Det här inlägget skulle egentligen vara en hyllning till chokladbiskvier, men jag blev visst lite side tracked.

Tagged in , ,

Träningsvärk från helvetet

Spel 28 januari 2011 | 0 Comments

Som jag nämnde häromdan var jag på första lektionen i poledancing. Jag var lite trött och sliten efteråt och igår kände jag mig också helt okej, visst ömmade det i musklerna, men inte så farligt. Men idag, herregud, jag har aldrig varit med om nåt liknande. Jag har så ont att det känns som att jag är sjuk och kan knappt röra mig.

Som tur är så hade jag sen tidigare planerat att vara ledig, men jag hade ju inte tänkt att jag skulle tillbringa dagen slöande på soffan. Eller jo, det var iofs det mesta av planen, men jag hade faktiskt tänkt städa också. Och efter det hade jag sett framemot ett par rundor i Dance Central och även köra ett par omgångar trummor eftersom jag äntligen fick Rock Band 3 igår. Men den planen har jag helt enkelt fått skrota, blir på sin höjd lite stillasittande gitarrspelande, jag vill ju verkligen köra RB.

Snacka om dagens i-landsproblem, jag har för mycket träningsvärk för att kunna spela mina rörelsebaserade spel! Tur att det är lättlöst, jag får helt enkelt köra lite old school-gaming med handkontroll istället!

Tagged in , , ,

Vilken lång vecka!

Livet och funderingar 26 januari 2011 | 0 Comments

Herreguuuud vad lång den här veckan är, redan i måndags trodde jag att det var onsdag så nu när det äntligen är onsdag känns det ju som att veckan borde vara över.

En stor anledning är säkert att min älskade pojkvän är i alperna och åker skidor denna vecka. Hmm, alla verkar ju antingen hitta på något fiffigt smeknamn på sin pojkvän (t ex Handendär som Julia Skott kallar sin blivande man) eller så kallar de honom (och alla andra personer de nämner på bloggen) med bara första bokstaven i förnamnet. Jag gillar inte riktigt det där med första bokstaven så jag får väl börja klura på något bra smeknamn. Skidåkaren kanske? Det skulle säkert han gilla iaf. ;) Nåja, jag behöver inte bestämma det just på stört iaf så jag förhalar det beslutet lite till. =)

Men nu tänkte jag faktiskt gå och lägga mig och sova, så kanske den här veckan faktiskt tar slut någon gång. Jag har varit på första lektionen i poledancing idag så jag är helt slut i kroppen och har blåmärken och skavsår på en massa konstiga ställen så att lägga sig i en mjuk och skön säng känns extremt lockande just nu.

Tagged in , ,

Tjejens skuld, killen ansvarsfri

Livet och funderingar 26 januari 2011 | 4 Comments

Jag blir så arg av att läsa sånt här! (Jag läste egentligen artikeln i Metro men hittar inte någon direkt-länk till artikeln där, men den är väldigt lik den här artikeln)

För det första, att säga hur någon annan ”borde” reagera i en viss situation är för det mesta totalt meningslöst.  Att sitta med en ostressad och logiskt tänkande hjärna i en lugn situation långt bort ifrån det obehagliga, då är det väldigt lätt att peka finger och säga du ”borde” gjort si eller så. Men i en obehaglig/skrämmande situation har du sällan förmånen av att ha en ostressad och logiskt tänkande hjärna, det är det fly/fäkta/spela död som gäller. Det är också väldigt svårt att förutse hur du själv kommer reagera innan du hamnar i en sån situation, det får man tyvärr oftast inte reda på förrän du hamnar där. Att då någon annan sitter och ska bedöma hur du ”borde” reagerat är helt befängt.

För det andra, varför i h*e ifrågasätter man inte att killen gjort allt för att försäkra sig om att tjejen verkligen vill? Varför är inte nej ett nej om det inte styrks med tillräckligt bestämd röst och rejält motstånd? I alla andra situationer i livet ska man respektera ett enkelt nej men tydligen inte i en sån här situation.

Jag blir så arg på vilka signaler det här sänder till samhället. Varken tjejer eller killar gynnas av detta. Tjejerna får lära sig att deras ord inte alltid respekteras och inte är värt lika mycket som killarnas. Och killarna reduceras till något slags neanderthalare som inte förväntas begripa nånting utan bara gå efter sina drifter. Är det ett sånt samhälle vi vill ha?

Tagged in